Utdelning eller lön? 3:12-reglerna för hantverksbolag

Bolaget gick bra i fjol. Nu står du med frågan alla hantverksägare får: ska pengarna ut som lön eller som utdelning? Svaret hänger på ett tal du måste räkna fram själv — gränsbeloppet — och på om du klarar löneuttagskravet. Här är hur det räknas, med tre bolag av olika storlek.

Läs det här först. 3:12-reglerna bygger på belopp som räknas om varje år med inkomstbasbeloppet och statslåneräntan. Villkoren nedan — två valbara regler, ägarkravet på fyra procent, taket på 50 gånger egen lön och löneuttagskravet som sex inkomstbasbelopp plus fem procent — beskriver regelverket så som det var utformat för beskattningsår till och med 2025. Reglerna reformerades med verkan från 2026 och flera av dessa byggstenar har ändrats. Använd texten nedan för att förstå mekaniken. Hämta alltid årets belopp och kontrollera hos Skatteverket vilket regelverk som gäller för det beskattningsår du räknar på, och stäm av med din redovisningskonsult innan du fattar beslut om utdelning eller lönenivå.

Varför frågan finns: skatten på samma hundralapp

Ta hundra kronor i vinst i bolaget före skatt och följ dem hela vägen ut till ditt konto. Bolagsskatten är 20,6 procent. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent, eftersom två tredjedelar av utdelningen tas upp i inkomstslaget kapital där skattesatsen är 30 procent. Arbetsgivaravgiften på lön är 31,42 procent. Kommunalskatten varierar mellan kommuner — här räknas med 32 procent.

Fotnot till tabellen: utdelning över gränsbeloppet läggs ovanpå din övriga tjänsteinkomst. Har du redan lön över brytpunkten blir marginalskatten på den delen omkring 52 procent och den totala skattebelastningen kring 62 procent — inte 46. Raden förutsätter att du saknar annan tjänsteinkomst. Över 90 inkomstbasbelopp beskattas överskjutande utdelning i stället i kapital.

Skillnaden mellan bästa och sämsta raden är 27 kronor på hundralappen. På en miljon i uttag är det 270 000 kr. Det är därför frågan är värd en eftermiddag.

Men tabellen ljuger lite, och det på tre sätt. Lön ger allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning upp till respektive tak. Utdelning ger ingenting av det. Jobbskatteavdraget och grundavdraget gör att den effektiva skatten på de första lönekronorna är betydligt lägre än marginalskatten i tabellen. Och framför allt: utan lön får du inget lönebaserat utrymme, och då blir gränsbeloppet litet.

Gränsbeloppet — två sätt att räkna

Gränsbeloppet är taket för hur mycket utdelning som får beskattas med den låga satsen. Du väljer varje år en av två regler per bolag. Äger du flera fåmansbolag får förenklingsregeln användas i bara ett av dem.

Notis om regeländringen. 3:12-reglerna reformerades med verkan från 2026 och flera villkor nedan — antalet regler, ägarkravet, löneuttagskravets konstruktion och takregeln — har ändrats. Kontrollera hos Skatteverket vilket regelverk som gäller för det beskattningsår du räknar på innan du använder siffrorna.

Förenklingsregeln

Ett schablonbelopp uttryckt som en andel av inkomstbasbeloppet, fördelat på andelarna i bolaget. Ingen lön krävs, inget löneunderlag, ingen räkning. Hämta årets schablonbelopp hos Skatteverket — det räknas om varje år och du får aldrig använda fjolårets siffra.

Förenklingsregeln passar den som inte tar ut någon större lön: nystartade bolag, bolag där ägaren har lön någon annanstans, bolag som går på sparlåga. Den ger ett gränsbelopp i hundratusenkronorsklassen utan några villkor alls.

Huvudregeln

Gränsbeloppet räknas som omkostnadsbeloppet för aktierna gånger statslåneräntan plus nio procentenheter, plus ett lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av bolagets kontanta löner året före beskattningsåret.

För ett vanligt hantverksbolag är omkostnadsbeloppsdelen försumbar. Är aktiekapitalet 50 000 kr och statslåneräntan 2,0 procent blir den delen 50 000 × 11 % = 5 500 kr. Hela värdet ligger i löneunderlaget.

Tre villkor måste vara uppfyllda för att du ska få räkna lönebaserat utrymme. Villkoren gäller beskattningsår till och med 2025 — se notisen ovan om reformen:

• Du måste äga minst 4 procent av kapitalet i bolaget.
• Du eller en närstående måste ha tagit ut tillräcklig kontant lön året före — löneuttagskravet nedan.
• Det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger din egen eller närståendes kontanta ersättning.

I löneunderlaget räknas kontant ersättning till alla anställda, inklusive dig själv. Förmåner räknas inte, kostnadsersättningar räknas inte, och löner som täcks av statliga lönebidrag ska räknas bort.

Löneuttagskravet — spärren som fäller flest

Kravet är att du eller en närstående under året före beskattningsåret tagit ut kontant lön om minst det lägsta av två tal: sex inkomstbasbelopp plus fem procent av bolagets samlade kontanta löner, eller ett fast antal inkomstbasbelopp. Slå upp årets inkomstbasbelopp och den exakta konstruktionen hos Skatteverket och räkna själv.

Ett bolag med 2,4 miljoner i löner får ett tillägg på 120 000 kr ovanpå grundnivån. Femprocentstillägget växer med lönesumman, men bara upp till takbeloppet — vid tillräckligt stora lönesummor slår det fasta antalet inkomstbasbelopp i och kravet slutar öka. Slå upp både grundnivån och takbeloppet i inkomstbasbelopp hos Skatteverket och räkna vilket av talen som är lägst i ditt fall.

Missar du kravet med tusen kronor faller hela det lönebaserade utrymmet. Det finns ingen proportionering och ingen dispens. Kontrollera det i november, inte i mars — en december­lön går att justera, en lön som redan är rapporterad i arbetsgivardeklarationen gör det inte.

Räkneexempel: hantverksbolag med fyra anställda

Ett VVS-bolag. Ägaren jobbar heltid i produktionen och har fyra anställda. Kontanta löner året före beskattningsåret:

Lönebaserat utrymme: 50 % × 2 360 000 = 1 180 000 kr. Omkostnadsbeloppsdelen: 50 000 × 11 % = 5 500 kr. Gränsbelopp enligt huvudregeln: 1 185 500 kr, plus eventuellt sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Taket på 50 gånger egen lön blir 31 000 000 kr — inte bindande här. Löneuttagskravets femprocentstillägg blir 5 % × 2 360 000 = 118 000 kr ovanpå grundnivån. Ägarens lön på 620 000 kr ska jämföras med det talet.

Huvudregeln ger alltså ett gränsbelopp som är många gånger större än schablonbeloppet. För det här bolaget är valet enkelt.

Tre scenarier: 1, 3 och 10 anställda

Enmansbolaget är det intressanta fallet. Där ligger det lönebaserade utrymmet på 310 000 kr, i samma härad som schablonbeloppet — men huvudregeln kräver att du faktiskt tar ut en lön på flera hundra tusen kronor först, med arbetsgivaravgifter och inkomstskatt på den. Förenklingsregeln kräver ingenting. För många ensamma hantverkare är förenklingsregeln därför rätt val, trots att den ger ett lägre tal på papperet.

Bolaget med tio montörer har ett annat problem: ett gränsbelopp på 2 725 000 kr hjälper inte om det inte finns 2,7 miljoner i fritt eget kapital att dela ut. Gränsbeloppet är ett tak, inte pengar.

K10 — blanketten du måste lämna även utan utdelning

Outnyttjat gränsbelopp försvinner inte. Det blir sparat utdelningsutrymme, rullas till nästa år och räknas dessutom upp med statslåneräntan plus tre procentenheter. Blankett K10 är där du redovisar och håller reda på det år för år.

Det här är det dyraste misstaget i hela texten. En ägare som i fem år låter bli att lämna K10 tappar överblicken och riskerar att inte kunna styrka sitt utrymme. Utrymmet uppkommer enligt lag, och missade år går normalt att rätta genom begäran om omprövning inom omprövningsfristen — men det kräver att du kan visa löneunderlag och omkostnadsbelopp för varje år bakåt. Lämna blanketten varje år i stället; det är billigare än att rekonstruera. I bolaget med fyra anställda ovan hade fem års utrymme motsvarat ungefär sex miljoner kronor — utrymme som också kan användas mot kapitalvinsten den dagen bolaget säljs.

Två detaljer till. Gränsbeloppet tillfaller den som äger andelarna vid årets ingång, så en försäljning eller nyemission mitt i året flyttar inte utrymmet med aktierna. Och beslut om utdelning fattas på bolagsstämma, inom ramen för fritt eget kapital och försiktighetsregeln i aktiebolagslagen — även när gränsbeloppet skulle tillåta mer.

När lön ändå slår utdelning

Utdelning är inte alltid svaret, och tre situationer talar tydligt för lön.

Du behöver löneunderlaget. Utan tillräcklig egen lön faller det lönebaserade utrymmet, och då tappar du hela huvudregeln. Lönen är delvis en investering i nästa års gränsbelopp.

Du behöver de sociala förmånerna. Sjukpenning och allmän pension räknas på lön, inte på utdelning, upp till respektive tak. Kontrollera årets takbelopp hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. En hantverkare som slår ut ryggen vid 52 och har haft 150 000 kr i lön och resten i utdelning får en obehaglig överraskning.

Bolaget behöver kapitalet. Ett hantverksbolag har garantiåtaganden, pågående entreprenader och ibland en tvist som kan kosta. Att dela ut allt fritt eget kapital för att gränsbeloppet tillåter det är att låna av sitt eget framtida jag.

En vanlig utformning i praktiken: lön upp till den nivå som klarar löneuttagskravet och fyller de sociala taken, sedan utdelning inom gränsbeloppet, och det som blir över stannar i bolaget som buffert. Läs mer om hur uttagsfrågan ser ut i andra bolagsformer i genomgången av egenavgifter i enskild firma, och om när besluten ska vara fattade i tidsplanen för årsredovisningen.

Så gör du inför bokslutet

1. Ta fram bolagets samlade kontanta löner för året före beskattningsåret ur lönesystemet.
2. Räkna det lönebaserade utrymmet: 50 procent av den summan.
3. Kontrollera att din egen kontanta lön klarar löneuttagskravet, med årets inkomstbasbelopp.
4. Jämför resultatet med årets schablonbelopp enligt förenklingsregeln och välj den regel som ger mest.
5. Kontrollera fritt eget kapital och gör en försiktighetsbedömning av vad bolaget tål att dela ut.
6. Lämna K10 varje år, oavsett om utdelning sker eller inte.

Steg ett är svårare än det låter om lönerapporteringen ligger i ett system och tidrapporterna i ett annat. Har du montörernas tid, frånvaro och löneunderlag på samma ställe blir både lönekörningen och den här uträkningen en femminuterssak i stället för ett detektivarbete i november. Vill du se hur det fungerar med dina egna jobb kan du prova OdinTask kostnadsfritt i 14 dagar innan du bestämmer dig.