Egenavgifter enskild firma: räkneexempel för hantverkare
Du har haft ett bra år i firman. Överskottet landar på 600 000 kronor. Frågan är den som alla enskilda näringsidkare ställer i december: hur mycket av det får jag faktiskt behålla?
Svaret är ungefär 60 procent, men det beror på din ålder, din kommun och vad du gör i deklarationen. Här är hela uträkningen rad för rad, med de justeringar som verkligen flyttar pengar.
Först: så hänger avgifterna och skatten ihop
I en enskild firma tar du inte ut lön. Du beskattas för verksamhetens överskott, och på samma överskott betalar du egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. Ordningen i deklarationen är:
- Bokfört resultat justeras till skattemässigt resultat.
- Eventuell räntefördelning, avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond.
- Schablonavdrag för egenavgifter — högst 25 procent av det som återstår, om du betalar fulla egenavgifter.
- Kvar blir överskott av näringsverksamhet. Det beloppet är underlag både för egenavgifterna och för inkomstskatten.
- Året efter stäms schablonavdraget av mot de faktiska egenavgifterna. Blev schablonen för hög återförs mellanskillnaden till beskattning.
Schablonavdraget finns för att egenavgifterna är avdragsgilla i verksamheten, men inte kända förrän deklarationen är klar. Betalar du bara ålderspensionsavgift på grund av ålder är schablonavdraget 10 procent i stället för 25.
Viktigt om procentsatserna: full egenavgift ligger runt 28,97 procent av avgiftsunderlaget och ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Nivåerna ändras mellan budgetår. Kontrollera aktuella procentsatser hos Skatteverket innan du räknar på ditt eget år — siffrorna nedan är exempel, inte facit.
Räkneexempel: 600 000 kronor i överskott
Antaganden: full egenavgift, kommunal skattesats 32 procent, inga avsättningar till periodiseringsfond, ingen räntefördelning. Grundavdrag och jobbskatteavdrag är uppskattade — de beror på inkomstnivå och prisbasbelopp och räknas om varje år.
| Rad | Belopp |
|---|---|
| Överskott före avdrag för egenavgifter | 600 000 kr |
| Schablonavdrag för egenavgifter, 25 % | −150 000 kr |
| Överskott av näringsverksamhet (underlag för avgift och skatt) | 450 000 kr |
| Egenavgifter, 28,97 % av 450 000 | −130 365 kr |
| Grundavdrag (uppskattat) | −16 000 kr |
| Beskattningsbar inkomst | 434 000 kr |
| Kommunal skatt 32 % | −138 880 kr |
| Jobbskatteavdrag (uppskattat) | +30 000 kr |
| Inkomstskatt netto | −108 880 kr |
| Kvar av de 600 000 kronorna | 360 755 kr |
Alltså cirka 60 procent kvar och 40 procent i avgifter och skatt. Två saker att lägga märke till:
- Schablonavdraget var 150 000 kronor men de faktiska egenavgifterna blev 130 365 kronor. Mellanskillnaden på 19 635 kronor återförs till beskattning nästa år. Det är därför nästa års deklaration alltid visar en post du inte känner igen.
- Ligger din kommun på 34 procent i stället för 32 blir skatten cirka 8 700 kronor högre. Använd din egen skattesats — spannet mellan Sveriges kommuner är flera procentenheter.
Statlig inkomstskatt
Över skiktgränsen tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent på den överskjutande delen. Skiktgränsen räknas upp varje år och ligger i storleksordningen 600 000 kronor i beskattningsbar inkomst. I exemplet ovan ligger 434 000 kronor under gränsen, så ingen statlig skatt tillkommer. Kontrollera aktuell skiktgräns hos Skatteverket — passerar du den blir marginaleffekten på nästa intjänade hundralapp betydligt hårdare.
Åldersreduktionen: den enskilt största skillnaden
Har du uppnått den ålder som ger nedsatta egenavgifter betalar du bara ålderspensionsavgift, och schablonavdraget blir 10 procent i stället för 25. Åldersgränsen har höjts stegvis och följer pensionsåldern — kontrollera vad som gäller för ditt födelseår hos Skatteverket.
| Full egenavgift | Enbart ålderspensionsavgift | |
|---|---|---|
| Överskott före avdrag | 600 000 kr | 600 000 kr |
| Schablonavdrag | 25 % = 150 000 kr | 10 % = 60 000 kr |
| Avgiftsunderlag | 450 000 kr | 540 000 kr |
| Avgiftssats | 28,97 % | 10,21 % |
| Egenavgifter | 130 365 kr | 55 134 kr |
Skillnaden är 75 231 kronor på samma överskott. Men underlaget för inkomstskatt blir samtidigt 90 000 kronor högre i den högra kolumnen, så nettoeffekten är mindre än 75 000 kronor. Räkna igenom båda kolumnerna fullt ut innan du drar slutsatser om vad det är värt att fortsätta jobba efter pensionsåldern.
Karensvalet: vad det kostar och vad du får
Som egenföretagare väljer du karenstid i sjukförsäkringen. Alternativen är 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar, och 7 dagar är standard om du inte gör något aktivt val. Längre karens ger lägre sjukförsäkringsavgift och därmed lägre egenavgifter — kortare karens ger högre.
Skillnaden mellan kortaste och längsta karenstiden ligger på i storleksordningen en procentenhet av avgiftsunderlaget. På ett underlag om 450 000 kronor talar vi om några tusenlappar per år. Kontrollera de exakta procentsatserna hos Skatteverket och anmäl ändrad karenstid till Försäkringskassan.
Ärligt om avvägningen: för en ensam hantverkare med tungt kroppsarbete är 90 dagars karens sällan en bra affär. Sparar du 4 000 kronor per år i avgift men ligger av med en ryggskada i tre månader utan ersättning har du förlorat mångdubbelt. Efter en viss ålder får du dessutom bara byta till längre karens, inte tillbaka till kortare — kontrollera reglerna hos Försäkringskassan innan du ändrar.
Periodiseringsfond: sänker både avgift och skatt
En enskild näringsidkare får sätta av upp till 30 procent av överskottet till periodiseringsfond. Avsättningen görs före schablonavdraget för egenavgifter, vilket betyder att den sänker både avgiftsunderlaget och skatteunderlaget.
| Utan periodiseringsfond | Med 30 % avsättning | |
|---|---|---|
| Överskott | 600 000 kr | 600 000 kr |
| Avsättning periodiseringsfond | 0 kr | −180 000 kr |
| Efter avsättning | 600 000 kr | 420 000 kr |
| Schablonavdrag 25 % | −150 000 kr | −105 000 kr |
| Avgiftsunderlag | 450 000 kr | 315 000 kr |
| Egenavgifter 28,97 % | 130 365 kr | 91 256 kr |
Egenavgifterna sjunker med 39 109 kronor, och inkomstskatten sjunker i ungefär samma takt eftersom underlaget är detsamma. Till skillnad från aktiebolag betalar enskilda näringsidkare ingen schablonränta på periodiseringsfonden.
Men: fonden ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret. Det är en uppskjuten skatt, inte en sänkt skatt. Sätter du av 180 000 kronor sex år i rad har du 1 080 000 kronor i fonder som förr eller senare ska återföras till beskattning. Med samma antaganden som i exemplet ovan — cirka 40 procent i egenavgifter och skatt — motsvarar det en latent skatteskuld i storleksordningen 430 000 kronor. Räkna på din egen skattesats. Den dagen du slutar jobba återförs allt som ligger kvar. Använd fonden för att jämna ut ett toppår mot ett svagt år — inte som permanent finansiering.
Pensionen: den kostnad som inte syns i tabellen
Din pensionsgrundande inkomst beräknas på överskottet efter egenavgifter. Ju hårdare du pressar ned det redovisade överskottet med avsättningar och avdrag, desto lägre blir pensionen och desto lägre blir din sjukpenninggrundande inkomst.
Det är den verkliga kostnaden för aggressiv skatteplanering i enskild firma. Ett år med 450 000 kronor i redovisat överskott ger avsevärt mer i pension och sjukpenning än ett år med 250 000 kronor efter maximala avsättningar. Räkna på båda sidorna innan du bestämmer dig, och komplettera med eget pensionssparande om du väljer att hålla nere överskottet.
Så mycket behöver du sätta undan varje månad
Avgifter och skatt i exemplet blir 130 365 + 108 880 = 239 245 kronor på ett år. Det ska betalas in löpande som preliminärskatt via F-skatten, ungefär 19 900 kronor i månaden.
Ett praktiskt sätt att räkna: ta förra årets slutliga skatt plus egenavgifter och dela med förra årets fakturerade belopp exklusive moms. Fakturerade du 1 200 000 kronor och betalade 239 245 kronor blir kvoten 0,20. Sätt då av 20 öre per fakturerad krona på ett separat konto, i tillägg till momsen. Det är trubbigt, men det är bättre än att upptäcka i februari att kvarskatten är 80 000 kronor.
Nackdelen med enskild firma vid den här nivån
Vid 600 000 kronor i överskott börjar aktiebolagsformen bli intressant, och det är värt att räkna på — men inte av de skäl som brukar nämnas. Skattemässigt är skillnaden mindre än många tror när man räknar in bolagsskatt, lön, arbetsgivaravgifter och utdelning tillsammans. Det som ofta väger tyngre är att aktiebolaget begränsar det personliga ansvaret, att större beställare hellre skriver avtal med bolag, och att det blir enklare att ta in en delägare.
Emot talar administrationen: årsredovisning till Bolagsverket, styrelseformalia, hårdare regler om vad du får ta ut ur bolaget och en byråkostnad som normalt är högre. Har du 600 000 kronor i överskott och tänker ligga kvar där, är enskild firma fortfarande fullt försvarbart.
Sammanfattat
Av 600 000 kronor i överskott blir omkring 360 000 kronor kvar efter egenavgifter och inkomstskatt, med reservation för din kommun, din ålder och dina avsättningar. De två spakar som flyttar mest är åldersreduktionen och periodiseringsfonden — den ena kan du inte påverka, den andra ska användas med måtta.
Kontrollera alltid aktuella procentsatser, skiktgränser och grundavdrag hos Skatteverket innan du planerar; siffrorna i den här artikeln är exempel för att visa uträkningen, inte aktuella nivåer. Och grunden för alltihop är att veta vad du faktiskt fakturerat och vad jobben kostat, löpande under året. Prova OdinTask gratis i 14 dagar om du vill ha fakturering, tid och materialkostnader samlade så att överskottet inte blir en överraskning i december.
Vanliga frågor
Hur mycket blir kvar av 600 000 kronor i överskott i en enskild firma?
Med full egenavgift och 32 procents kommunalskatt blir omkring 360 000 kronor kvar, alltså cirka 60 procent. Uträkningen är 600 000 kronor minus schablonavdrag för egenavgifter på 25 procent, vilket ger 450 000 kronor i underlag, sedan cirka 130 000 kronor i egenavgifter och cirka 109 000 kronor i inkomstskatt efter grundavdrag och jobbskatteavdrag. Din exakta siffra beror på kommun, ålder och avdrag — kontrollera aktuella procentsatser hos Skatteverket.
Vad är schablonavdrag för egenavgifter och hur stort är det?
Schablonavdraget finns för att egenavgifterna är avdragsgilla i näringsverksamheten men inte är kända förrän deklarationen är klar. Betalar du fulla egenavgifter får du dra av högst 25 procent av överskottet, och betalar du bara ålderspensionsavgift på grund av ålder är avdraget högst 10 procent. Året efter stäms schablonavdraget av mot de faktiska avgifterna, och blev schablonen för hög återförs mellanskillnaden till beskattning.
Lönar det sig att välja längre karenstid i sjukförsäkringen?
Längre karenstid ger lägre sjukförsäkringsavgift och därmed något lägre egenavgifter, men skillnaden mellan kortaste och längsta karens motsvarar i storleksordningen en procentenhet av avgiftsunderlaget — några tusenlappar per år på ett underlag om 450 000 kronor. För en hantverkare med tungt kroppsarbete är besparingen sällan värd risken att stå utan ersättning i 90 dagar. Efter en viss ålder får du dessutom bara byta till längre karenstid, så kontrollera reglerna hos Försäkringskassan innan du ändrar.
Sänker periodiseringsfonden egenavgifterna?
Ja. En enskild näringsidkare får sätta av upp till 30 procent av överskottet till periodiseringsfond, och avsättningen görs före schablonavdraget för egenavgifter — den sänker därför både avgiftsunderlaget och skatteunderlaget. På ett överskott om 600 000 kronor sjunker egenavgifterna från cirka 130 000 till cirka 91 000 kronor. Men fonden ska återföras till beskattning senast sjätte året efter avsättningen, så det är en uppskjuten skatt och inte en sänkt skatt.
Allt-i-ett för ditt fältserviceföretag
Bokning, offert med ROT, schema, offline-app, tidrapport och fakturering – i ditt eget varumärke.
Testa OdinTask gratis