Successiv vinstavräkning eller färdigställande – entreprenad

Du har ett fastprisjobb på 800 000 kronor som drar igång i oktober och blir klart i mars. Räkenskapsåret bryter mitt i. Frågan byrån ställer i februari är hur mycket av vinsten som hör till gamla året och hur mycket till det nya — och svaret flyttar både bolagsskatt och eget kapital mellan åren.

Det finns två sätt att göra det. Successiv vinstavräkning tar upp intäkten i takt med att jobbet blir gjort. Färdigställandemetoden väntar tills jobbet är klart. Nedan är båda räknade på exakt samma uppdrag, rad för rad, plus vad som händer när kalkylen spricker.

De två metoderna på en minut

Successiv vinstavräkning — huvudregeln — innebär att du vid varje bokslut bedömer hur färdigt uppdraget är och tar upp motsvarande andel av kontraktssumman som intäkt. Färdigställandegraden räknas normalt som nedlagda utgifter dividerat med totalt beräknade utgifter för uppdraget.

Färdigställandemetoden — alternativregeln — innebär att ingenting alls syns i resultaträkningen förrän uppdraget väsentligen är fullgjort. Under tiden ligger nedlagda utgifter som en tillgång i balansräkningen, som pågående arbete, och det du fakturerat a conto ligger som en skuld.

Skillnaden är alltså inte hur mycket du tjänar. Den är när vinsten redovisas. Över uppdragets hela livslängd blir resultatet exakt detsamma. Det är periodiseringen som skiljer, och den påverkar skatt, utdelningsutrymme och nyckeltal ett enskilt år.

Räkneexempel: 800 000 kronor över två räkenskapsår

Förutsättningarna

• Fast pris till beställaren: 800 000 kr exklusive moms.
• Kalkylerad total kostnad: 640 000 kr — egen tid, material, underentreprenör, etablering.
• Beräknad vinst: 160 000 kr, alltså 20 procent av kontraktssumman.
• Räkenskapsår 1: nedlagda utgifter 400 000 kr, fakturerat a conto 480 000 kr.
• Räkenskapsår 2: resterande utgifter 240 000 kr, fakturerat 320 000 kr.
• Bolagsskatt räknad på 20,6 procent. Kontrollera aktuell skattesats hos Skatteverket innan du räknar på ditt eget bokslut.

Färdigställandegraden vid bokslut år 1 blir 400 000 / 640 000 = 62,5 procent. Den siffran är hela grunden för successiv vinstavräkning, och den är bara lika bra som din uppfattning om vad jobbet kommer att kosta totalt.

Successiv vinstavräkning, år för år

Notera att fakturerat belopp (480 000 kr) och upparbetad intäkt (500 000 kr) inte är samma sak. Mellanskillnaden på 20 000 kronor ligger i balansräkningen som upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Färdigställandemetoden, år för år

År 1 ser uppdraget alltså ut som att det inte hänt någonting. Det syns bara i balansräkningen, som en tillgång på 400 000 kronor och en skuld på 480 000 kronor — netto en skuld på 80 000 kronor.

Skatten: samma summa, olika år

Där är poängen. Färdigställandemetoden sänker inte skatten — den skjuter 20 600 kronor ett år framåt. Vad är det värt? Om pengarna hade legat på ett konto med fyra procents ränta är räntevinsten drygt 800 kronor. Det är inte ingenting, men det är ingen anledning att välja metod på egen hand. Utdelningsutrymme och hur bokslutet ser ut mot bank och beställare väger tyngre.

Vad K2 tillåter — och vad du binder dig till

Mindre företag som upprättar årsredovisning enligt K2 (Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10) får välja mellan huvudregeln och alternativregeln för uppdrag till fast pris. Båda är alltså tillåtna. Men tre saker gäller:

1. Du väljer en metod för alla uppdrag till fast pris. Du kan inte plocka successiv vinstavräkning på jobben som går bra och färdigställandemetoden på dem som går trögt. Konsekvensen är hela poängen med regeln.
2. Huvudregeln kräver att du kan beräkna utfallet tillförlitligt. Kan du inte uppskatta total inkomst och total utgift för uppdraget med rimlig säkerhet, går den inte att tillämpa. En kalkyl du gjorde för ett år sedan och aldrig rört sedan dess är inte en tillförlitlig uppskattning.
3. Att byta metod är ett byte av redovisningsprincip. Byte från huvudregeln till alternativregeln är enligt K2 punkt 6.15 tillåtet endast om det finns särskilda skäl — till exempel ny ägare som tillämpar alternativregeln, eller att verksamheten minskat så mycket att företaget inte längre kan göra beräkningarna tillförlitligt. Att resultatet blev obekvämt är inte ett särskilt skäl. Bytet ska framgå av årsredovisningen och jämförelsetalen påverkas. Att byta åt andra hållet, från alternativregeln till huvudregeln, är inte begränsat på samma sätt.

Väljer du i stället K3 (BFNAR 2012:1) är successiv vinstavräkning huvudregeln för uppdrag till fast pris. Bokföringsnämnden har arbetat om K3 och möjligheten att tillämpa alternativregeln har varit under förändring — stäm av med din byrå vad som faktiskt gäller för ditt räkenskapsår innan du planerar utifrån den. Vill du läsa mer om själva valet mellan regelverken finns en separat genomgång i K2 eller K3 för hantverksbolag.

Skatten följer inte alltid bokföringen rakt av

För byggnads-, anläggnings-, hantverks- och konsultrörelse finns särskilda skatteregler för hur pågående arbeten får värderas. De är inte identiska med redovisningsreglerna, och de är den vanligaste källan till att bokslutet och deklarationen inte stämmer överens rad för rad. Det här är en av få saker i bokslutet där det faktiskt lönar sig att fråga byrån i stället för att läsa sig till svaret — reglerna är korta men konsekvenserna är stora.

När kalkylen spricker slår successiv vinstavräkning tillbaka

Samma jobb, men i februari år 2 visar det sig att grunden var sämre än väntat. Den nya slutkostnadsprognosen landar på 720 000 kronor i stället för 640 000.

År 2 blir alltså minus 20 000 kronor på ett jobb som gick med vinst. Det är inte ett fel — det är korrigeringen av att år 1 tog upp för mycket. Men det är ett obehagligt samtal med banken, och det är precis vad som händer när färdigställandegraden bygger på en kalkyl ingen uppdaterat.

Ärligt om nackdelen: successiv vinstavräkning kräver att du har koll på nedlagda timmar och material per uppdrag, inte bara per månad. Har du inte det, är metoden en gissning som ser ut som en siffra. Färdigställandemetoden är trubbigare men mer robust mot dålig data.

Förlustkontrakt — här är metoderna eniga

Om den uppdaterade prognosen visar att uppdraget kommer att gå med förlust ska hela den befarade förlusten redovisas direkt, oavsett vilken metod du använder. Det finns ingen möjlighet att vänta med dåliga nyheter till nästa år.

Exempel: samma kontrakt på 800 000 kronor, men slutkostnadsprognosen landar på 860 000 kronor. Vid bokslut år 1 ska hela förlusten på 60 000 kronor belasta resultatet, även under färdigställandemetoden — trots att jobbet inte är klart. Under successiv vinstavräkning blir det samma sak, men uträkningen går via den upparbetade intäkten.

Så syns valet i balansräkningen

Vid bokslut år 1 i grundexemplet:

• Successiv vinstavräkning: upparbetat 500 000 kr, fakturerat 480 000 kr. Mellanskillnaden 20 000 kronor ligger som tillgång, upparbetad men ej fakturerad intäkt. Eget kapital har stärkts med 79 400 kronor.
• Färdigställandemetoden: pågående arbete 400 000 kr som tillgång, fakturerat 480 000 kr som skuld. Netto en skuld på 80 000 kronor. Eget kapital är oförändrat.

I BAS-kontoplanen brukar det handla om konton i 1470-serien för pågående arbeten, konto 1620 för upparbetad men ej fakturerad intäkt och konto 2450 för fakturerad men ej upparbetad intäkt. Kontonumren skiljer sig något mellan BAS-årgångar och mellan standardkontoplanerna i Fortnox och Visma — stäm av mot din egen kontoplan.

Skillnaden på eget kapital är knappt 80 000 kronor på ett enda uppdrag. Har du tre sådana jobb som spänner över årsskiftet talar vi om en kvarts miljon i eget kapital, och det märks direkt i soliditeten. Ska du söka checkkredit, teckna leasing eller lämna anbud där beställaren kräver en viss soliditet är det en verklig skillnad, inte en bokföringsteknikalitet.

Vad du behöver ha på plats för att kunna räkna successivt

Metoden faller på datakvaliteten, inte på reglerna. Fyra saker måste fungera:

1. Tid per uppdrag. Inte per anställd och månad — per uppdrag och dag. Utan det går färdigställandegraden inte att räkna.
2. Material och underentreprenörsfakturor konterade på rätt projekt. En UE-faktura som ligger på fel jobb förskjuter färdigställandegraden på två uppdrag samtidigt.
3. ÄTA registrerade och prissatta. Kontraktssumman i täljaren måste innehålla godkända tilläggsarbeten, annars räknar du på fel totalbelopp.
4. En uppdaterad slutkostnadsprognos. Inte anbudskalkylen. Den prognos platschefen faktiskt tror på, gjord i december.

Det här är administration som inte går att göra i efterhand. I OdinTask rapporterar montörerna tid och material direkt på uppdraget i mobilen, även utan täckning, så att nedlagda kostnader per jobb finns när bokslutet ska göras — i stället för att rekonstrueras ur ett kvittokuvert i januari.

Så väljer du

Har du få, korta jobb som sällan spänner över ett årsskifte spelar valet knappt någon roll — ta färdigställandemetoden och slipp arbetet. Har du entreprenader på flera hundra tusen som löper över bokslutet, och har du timmar och material per projekt i systemet, ger successiv vinstavräkning en resultaträkning som faktiskt beskriver året. Har du stora jobb men dålig projektdata är färdigställandemetoden det ärligare valet tills datan är på plats.

Bestäm metoden tillsammans med byrån innan räkenskapsåret börjar, inte i februari när siffrorna redan pekar åt ett håll. Och samma sak gäller oavsett metod: du behöver veta vad varje jobb har kostat, och det behöver du veta löpande. Testa OdinTask gratis i 14 dagar om du vill se hur tid, material och underentreprenörskostnader ser ut per uppdrag när de samlas in medan jobbet pågår.