Skattereduktion för överskottsel: 60 öre och gränserna

Frågan kommer alltid strax innan kunden skriver på: "Vad får jag betalt för elen jag inte använder?" Svarar du "60 öre" har du svarat halvt fel, för 60 öre är bara en av fyra delar — och den har fyra villkor som måste vara uppfyllda. Här är hela bilden, med ett räkneexempel som visar vad en exporterad kilowattimme faktiskt är värd.

Skattereduktionen: 60 öre, men bara inom fyra gränser

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el är en skattereduktion — inte en betalning. Den räknas av mot kundens slutliga skatt när deklarationen är klar. Fyra villkor styr:

• 60 öre per kilowattimme inmatad el. Beloppet är fastställt i lag och har legat still, men kontrollera nivån hos Skatteverket inför varje säsong innan du skriver in den i en kalkyl.
• Högst 30 000 kWh per år. Det ger ett tak på 18 000 kr i skattereduktion. Överskott utöver 30 000 kWh ger inget mer.
• Samma anslutningspunkt. Underlaget får inte överstiga den mängd el som tagits ut ur nätet i samma anslutningspunkt under samma kalenderår. Matar kunden in 6 000 kWh men bara tar ut 4 000 kWh är underlaget 4 000 kWh.
• Säkring högst 100 ampere i anslutningspunkten. Har kunden större säkring finns ingen rätt till reduktionen, hur mycket som än matas in.

Utöver villkoren finns en formell del: kunden ska anmäla till elnätsföretaget att han eller hon producerar el. Nätföretaget lämnar sedan kontrolluppgift om inmatad och uttagen el till Skatteverket, och beloppet blir förtryckt i deklarationen. Görs ingen anmälan kommer ingen kontrolluppgift, och då syns inget i deklarationen. Sätt den punkten i din överlämningschecklista vid driftsättning.

Är flera personer anslutna till samma anslutningspunkt fördelas underlaget mellan dem. Det gäller till exempel makar som äger huset tillsammans, och det påverkar hur mycket varje person kan tillgodoräkna sig — kontrollera fördelningsreglerna hos Skatteverket om kunden frågar om ett hushåll kan få dubbelt tak.

En sista sak som förvånar många: skattereduktionen kräver att det finns skatt att räkna av mot. En kund med mycket låg beskattningsbar inkomst får inte ut hela beloppet. Det ska du inte lova bort i en lönsamhetskalkyl utan att nämna villkoret.

Det är fyra intäkter, inte en

Kunden tror att 60 öre är hela ersättningen. I själva verket kommer pengarna från fyra håll, och två av dem betalas ut löpande medan en kommer via deklarationen.

Spotersättningen är den som varierar mest, och här finns en fälla i kalkylen. Ett villatak matar in som mest mitt på dagen i maj till augusti — exakt de timmar då spotpriset ofta är som lägst under året. Räkna därför inte med årsmedelspotpriset. Räkna med det viktade priset under de timmar anläggningen faktiskt exporterar, vilket normalt är lägre. Många lönsamhetskalkyler blir för optimistiska just här.

Nätnyttoersättningen är ersättning för att den inmatade elen minskar överföringsförlusterna i nätet. Den beslutas av varje nätföretag och skiljer sig mellan områden. Ring nätföretaget och fråga efter aktuell nivå i stället för att gissa — det tar tre minuter och gör kalkylen sann.

Räkneexempel: vad överskottet är värt per kilowattimme

En anläggning på 9,5 kWp som producerar 9 000 kWh per år. Egenanvändningen ligger på 40 procent, alltså 3 600 kWh. Överskottet som matas in blir 5 400 kWh. Hushållet tar under samma år ut 12 000 kWh ur nätet, så villkoret om samma anslutningspunkt är uppfyllt med god marginal och hela överskottet ger underlag.

Alltså: 1,12 kr per exporterad kilowattimme med dessa antaganden, varav skattereduktionen står för mer än hälften. Byt spotnivån mot den som gäller i kundens elområde och räkna om — men behåll uppställningen, för den visar kunden varför svaret inte är "60 öre".

Jämför med värdet av en egenanvänd kilowattimme

När kunden använder elen själv slipper han eller hon köpa den. Det priset innehåller elhandelspris, påslag, energiskatt, elnätets överföringsavgift och moms — säg 2,20 kr per kWh totalt i det här exemplet. Kontrollera kundens senaste faktura i stället för att anta.

• Egenanvänd kWh: 2,20 kr
• Exporterad kWh: 1,12 kr
• Skillnad: 1,08 kr per kWh

En egenanvänd kilowattimme är alltså värd ungefär dubbelt så mycket som en exporterad. Det är hela argumentet för att flytta last till dagtid: varmvattenberedaren, elbilsladdning på arbetsfria dagar, pool och torktumlare. Att flytta 1 000 kWh per år från export till egenanvändning är värt 1 080 kr per år, utan att en enda extra modul monteras.

Vad skattereduktionen inte är

Den är inte elhandlarens ersättning

Vissa elhandlare marknadsför "vi betalar spot plus X öre" och kunden blandar ihop det med skattereduktionen. Det är två olika saker från två olika motparter. Elhandlarens påslag på inmatning kan förhandlas och kan ändras när avtalet löper ut. Skattereduktionen är lagstyrd och oberoende av vilken elhandlare kunden har.

Den är inte nätnytta

Nätnyttoersättningen kommer från nätföretaget och avser minskade överföringsförluster. Den är typiskt liten men den finns, och den försvinner inte bara för att kunden byter elhandlare. Kolla att den faktiskt betalas ut — det händer att kunder aldrig har fått den för att inmatningen inte registrerats rätt.

Den är inte momsfri av sig själv

En privatperson som säljer el bedriver i momshänseende ekonomisk verksamhet. Det finns en omsättningsgräns under vilken man kan vara befriad från moms, och en normal villaanläggning ligger med god marginal under den. Men gränsen har ändrats — kontrollera aktuellt belopp hos Skatteverket, särskilt om kunden har en stor anläggning på ladugårdstak eller flera anläggningar. Rör det sig om ett företag som producerar el gäller vanliga momsregler och elen ska faktureras med moms.

Den ersätter inte energiskattefriheten

Egenanvänd el från en solcellsanläggning under en viss installerad toppeffekt är undantagen från energiskatt. Gränsen ligger på flera hundra kilowatt och berör knappast en villa, men den är relevant för lantbruk, industritak och samfälligheter. Kontrollera aktuell gräns och de villkor som gäller vid flera anläggningar i samma koncern eller på samma fastighet innan du räknar hem något.

Där kalkylen tippar över: 30 000 kWh-taket och stora tak

Taket på 30 000 kWh biter först vid anläggningar långt över villastorlek. En anläggning på 9,5 kWp exporterar runt 5 400 kWh. För att komma upp i 30 000 kWh export krävs storleksordningen 50 kWp med låg egenanvändning — alltså ett lantbruk, en industribyggnad eller en samfällighet. Där måste du räkna på riktigt, för varje kilowattimme över taket är värd bara spotpris plus nätnytta, i exemplets nivåer runt 50 öre i stället för 112 öre.

Kravet på högst 100 ampere säkring biter på samma typ av kund. Ett lantbruk eller en verkstad med 125 A eller 160 A huvudsäkring får ingen skattereduktion alls, oavsett hur lite som matas in. Kontrollera säkringsstorleken i anslutningspunkten innan du sätter 60 öre i lönsamhetskalkylen. Det är ett av de dyraste misstagen man kan göra i en offert till en företagskund, eftersom felet ofta upptäcks först när första deklarationen inte innehåller det belopp kunden räknat med.

Ett vanligt följdscenario: kunden vill höja huvudsäkringen för att kunna ladda tyngre fordon och tappar då rätten till skattereduktionen. Räkna på båda vägarna och lägg fram dem parallellt. Ibland är lastbalansering en billigare lösning än en höjd säkring, och då behåller kunden 60 öre per kilowattimme.

Batteri för högre egenanvändning — räkna innan du lovar

Eftersom en egenanvänd kilowattimme är värd ungefär dubbelt så mycket som en exporterad ligger batteriet nära till hands. Räkna först. Antag ett batteri som efter grön teknik-avdrag kostar 60 000 kr och som flyttar 1 500 kWh per år från export till egenanvändning. Vinsten blir 1 500 × 1,08 = 1 620 kr per år. Enkel återbetalning: 60 000 / 1 620 = 37 år. Det håller inte.

Batteriets kalkyl bär alltså inte på ökad egenanvändning ensam. Den behöver andra intäkter: minskad effektavgift där nätföretaget har effekttariff, prisarbitrage mellan dyra och billiga timmar, eller ersättning från stödtjänstmarknader. De intäkterna finns men de varierar kraftigt och kräver rätt växelriktare och rätt avtal. Var ärlig med kunden om det, och skriv i offerten vilka intäkter din kalkyl innehåller och vilka den inte innehåller.

Ta med räkningen ut till kunden

Den här uppställningen — fyra intäktsdelar, fyra villkor, ett tal per kilowattimme — tar tio minuter att göra och avgör ofta affären. Kunden som får se 112 öre uträknat rad för rad litar på resten av offerten också. Kunden som bara får höra "60 öre" jämför ditt pris med grannens och väljer det lägre.

Har du siffrorna i en mall som följer med från platsbesöket till offerten och vidare till fakturan slipper du räkna om dem varje gång, och alla i företaget lämnar samma besked. Vill du prova den arbetsgången kan du testa OdinTask kostnadsfritt i 14 dagar och lägga in din egen kalkylmall från första kundbesöket.