Regndagar i tidplan: väderreserv som räddar marginalen

Du lovade slutdatum den 12 september. Sedan regnade det sex dagar i rad, ställningen stod stilla och kunden ringer om vitet. Vädret är den enda posten i en fasad- eller takkalkyl du inte kan styra över — och ändå är det den enda de flesta inte lägger in i tidplanen.

Sluttid är ett löfte du inte äger

Det finns två sätt att hantera det. Antingen lovar du ett datum och bär hela väderrisken själv, eller så säljer du en arbetstid plus en definierad väderreserv och skriver in hur slutdatumet förskjuts. Det andra alternativet är inte svårare att sälja. Kunden förstår att det regnar i Sverige. Det som gör kunden arg är inte förseningen, det är att den kommer som en överraskning tre dagar innan.

Formulera i stället så här redan i offerten: arbetet påbörjas vecka 34, omfattar 18 produktiva arbetsdagar och beräknas vara klart vecka 39 med sex inlagda väderdagar. Nu har du sagt både hur mycket jobb det är och hur mycket luft du lagt in. Blir det soligt hela tiden blir du klar tidigt, och det är en positiv överraskning i stället för en negativ.

Definiera spärrdag innan du räknar

"Regndag" är för luddigt för ett avtal. En lätt skur klockan 15 stoppar inte ett takjobb. Duggregn hela morgonen gör det. Definiera i stället en spärrdag med mätbara kriterier, och använd samma definition både i din egen tidplan och i kontraktet.

• Nederbörd under arbetstid som gör att ytan inte kan hållas torr under appliceringen eller under den övermålningsbara tiden efteråt.
• Lufttemperatur under färgtillverkarens undre gräns. De flesta utomhusfärger anger en lägsta arbetstemperatur — läs det tekniska databladet för just den produkt du använder och skriv in värdet i avtalet i stället för att gissa.
• Relativ luftfuktighet över tillverkarens gräns under appliceringen, eller under torktiden efteråt.
• Ytans temperatur nära daggpunkten. Är underlaget bara några grader över daggpunkten kondenserar fukt på ytan och vidhäftningen blir dålig även om det inte regnar.
• Vind över gränsen för arbete på ställning, tak eller lift. Sätt en siffra i meter per sekund, ta den från tillverkarens instruktion för liften eller ställningen och från er egen riskbedömning. Arbetsmiljöverkets regler om arbete på hög höjd gäller oavsett vad kunden tycker om tidplanen.
• Snö eller is på arbetsytan som måste avlägsnas innan arbetet kan börja.

Skriv också vem som avgör. Enklast: entreprenören avgör om en dag är spärrdag och noterar den samma dag i dagboken med skäl och väderdata. Utan den anteckningen har du ingen bevisning senare.

Formeln för antal reservdagar

Här går de flesta fel. De tar 18 arbetsdagar, gissar "vi lägger till 20 procent" och landar på 21,6 dagar. Fel matematik. Om en femtedel av dagarna faller bort behöver du inte 20 procent extra, du behöver 25 procent extra.

Kalenderdagar (arbetsdagar) = produktiva dagar / (1 − spärrdagsandel)

Reservdagar = produktiva dagar × spärrdagsandel / (1 − spärrdagsandel)

Med 18 produktiva dagar och en spärrdagsandel på 0,25 blir det 18 / 0,75 = 24 arbetsdagar i tidplanen, alltså 6 reservdagar. Med andelen 0,33 blir det 18 / 0,67 = 27 dagar, alltså 9 reservdagar. Skillnaden mellan att gissa 20 procent och räkna rätt är i det första fallet nästan två dagar, i det andra över fyra.

Lägg märke till hur brant det blir efter 0,30. Det är därför sena höstjobb sällan går ihop: du behöver nästan lika många reservdagar som arbetsdagar, och ställningen står och tickar hela tiden.

Hämta din spärrdagsandel från din egen dagbok

Frestelsen är att slå upp nederbördsstatistik. Det duger inte rakt av, eftersom en nederbördsdag i statistiken inte är samma sak som en spärrdag för ditt jobb. En dag med 0,3 mm regn på natten är produktiv. Använd i stället din egen dagbok från förra säsongen och räkna dagarna där ni faktiskt inte kunde måla eller lägga tak. Har du inte den datan — börja föra den i år, och använd nationell nederbördsstatistik från SMHI som grovt stöd under tiden, med vetskapen om att den överskattar antalet stoppdagar.

Tabellen nedan är ett exempel på hur en sådan sammanställning ser ut för ett företag i Mellansverige. Siffrorna är exempelvärden för att visa metoden — fyll i dina egna.

Två slutsatser faller ut direkt. För det första: ett jobb som startar i september behöver ungefär dubbelt så mycket väderreserv som samma jobb i maj. För det andra: de sista veckorna i oktober ska du sälja som "vi startar i vår" om jobbet är längre än en vecka, annars betalar du för ställning som står stilla.

Räkneexempel: vad fem stoppdagar kostar

Fasadjobb på ett flerbostadshus. Ställning 260 m², två målare, ordervärde 285 000 kr med 32 procents täckningsbidrag, alltså 91 200 kr i TB. Fem sammanhängande stoppdagar, alltså en arbetsvecka.

22 985 kr är 25 procent av jobbets hela täckningsbidrag. Och då har vi inte räknat det som ofta kostar mest: nästa jobb i kedjan förskjuts en vecka längre in i hösten, där spärrdagsandelen är högre. Fem stoppdagar i augusti kan alltså skapa ytterligare tre stoppdagar i oktober.

Prissätt risken i stället för att hoppas

Säg att fem eller fler stoppdagar inträffar på ungefär 6 av 10 jämförbara jobb. Då är den förväntade väderkostnaden 0,6 × 22 985 = 13 791 kr, alltså cirka 4,8 procent av ordervärdet. Du har tre val, och det finns inget fjärde:

1. Tidsklausul. Kunden bär tidsrisken, slutdatumet förskjuts dag för dag vid spärrdag. Du bär bara den outnyttjade personaltiden, inte ställningen. Bäst alternativ när du har annat arbete att flytta folk till.
2. Riskpåslag. Du lovar fast slutdatum och lägger på cirka 5 procent. Fungerar när kunden verkligen behöver ett datum, till exempel inför en försäljning eller ett arrangemang, och är beredd att betala för det.
3. Ställningen på beställarens konto. Beställaren hyr ställningen direkt och står för förlängningen. Vanligt i entreprenader, sällsynt hos villakunder.

Det du inte ska göra är att lova datumet och hoppas. Då har du sålt en försäkring utan att ta betalt för den.

Avtalsformulering om tidsförlängning

Arbetar du med AB 04 eller ABT 06 finns redan en rätt till tidsförlängning vid bland annat väderleksförhållanden som är väsentligt ogynnsammare än normalt för årstiden. Men rätten är villkorad: du måste anmäla hindret utan dröjsmål och skriftligt, annars kan du förlora den. Skriv hinderanmälan samma dag, inte i efterhand när vitet diskuteras. Mot konsument gäller konsumenttjänstlagen och exempelvis Hantverkarformuläret 17, där du fyller i beräknad tid — komplettera med en egen klausul.

Tid. Arbetet omfattar 18 produktiva arbetsdagar. I tidplanen ingår 6 väderdagar. Med spärrdag avses arbetsdag då arbetet helt eller till väsentlig del inte kan utföras på grund av nederbörd, lufttemperatur under [tillverkarens undre gräns] °C, relativ luftfuktighet över [tillverkarens gräns] procent, underlagstemperatur mindre än 3 °C över daggpunkten, vind över [gräns] m/s eller snö och is på arbetsytan. Entreprenören avgör om spärrdag föreligger och antecknar detta med väderdata i dagboken samma dag. Avtalad sluttid förskjuts med en arbetsdag för varje spärrdag utöver de 6 väderdagar som ingår. Beställaren underrättas skriftligt senast nästa arbetsdag. Förskjuts sluttiden med mer än 10 arbetsdagar på grund av spärrdagar ersätts entreprenören för faktisk merkostnad för ställnings-, bod- och etableringshyra mot verifikat.

Sista meningen är den som skiljer en klausul som räddar marginalen från en som bara räddar dig från vite. Tidsförlängning utan kostnadstäckning betyder att du står och betalar ställningshyra gratis.

Håll tidplanen levande under jobbet

En väderreserv du inte följer upp är bara en siffra i en offert. Tre rutiner räcker:

• Notera spärrdagar samma dag. Kryss i dagboken, väderdata, kort motivering, foto om det behövs. Tar två minuter.
• Räkna ned reserven synligt. När fyra av sex väderdagar är förbrukade och halva jobbet återstår ska det synas i planeringen — och kunden ska få veta det då, inte i slutet.
• Ha en inomhuslista per bemanning. Ett listat inomhusjobb per pågående utomhusjobb gör att stoppdagar kostar hälften. Det är den enskilt billigaste åtgärden i hela artikeln.

Med schemat, dagboken och kunddialogen i samma system som offerten blir det här en vana i stället för ett projekt. I OdinTask flyttar du en dag i schemat och de berörda montörerna får den nya planeringen i appen direkt, samtidigt som spärrdagen ligger kvar på jobbet som underlag för hinderanmälan.

Sammanfattning

Sälj arbetstid plus en definierad väderreserv i stället för ett slutdatum du inte styr över. Definiera spärrdag med mätbara kriterier från färgtillverkarens datablad och er riskbedömning. Räkna reservdagarna med formeln produktiva dagar × p/(1−p) — inte med en påhittad procentsats. Hämta p från din egen dagbok, per månad, för höstjobb behöver ofta dubbelt så mycket reserv som vårjobb. Sätt en klausul som ger både tidsförlängning och kostnadstäckning för ställning vid längre stopp. Och ha alltid ett inomhusjobb i beredskap.

Vill du ha schema, dagbok, hinderanmälan och offert på samma jobb i stället för i tre olika appar kan du prova OdinTask gratis i 14 dagar och se hur det fungerar på nästa fasadjobb.