Laddbox i BRF: dimensionera garaget och räkna på offerten

Styrelsen frågar vad det kostar att sätta laddplatser i garaget. Du svarar "runt 20 000 per plats" innan du har sett elcentralen. Tre veckor senare visar det sig att huvudsäkringen inte räcker, stamledningen måste dras om — och siffran du sa i första mötet sitter kvar i protokollet.

Laddplatser i en bostadsrättsförening är sällan svåra tekniskt. Det som gör dem svåra är att offerten ska hålla både för etapp ett och för en utbyggnad som ligger tre år bort. Så här räknar du.

Börja i huvudsäkringen, inte i laddboxen

Tjugo laddboxar på 11 kW är 220 kW om alla drar för fullt samtidigt. Ingen förening har den effekten, och ingen behöver den heller — bilarna står stilla i garaget tolv timmar per natt och behöver sällan mer än en tredjedel av den tiden för att bli fulla.

Första platsbesöket handlar om fyra saker, och de tar en timme tillsammans:

• Vad är huvudsäkringen i dag? Läs av på elcentralen och stäm av mot elnätsföretagets abonnemang. De stämmer inte alltid överens, och det är abonnemanget föreningen betalar för.
• Hur mycket av den används redan? Fastighetsel, hiss, fläktar, tvättstuga, eventuell frånluftsvärmepump. Elnätsföretaget kan i regel lämna ut timvärden för fastighetens uttag — begär dem innan du räknar, i stället för att gissa på en topp.
• Hur långt är det från elcentral till garage? Meter kabel, antal genomföringar och hur mycket bilning som krävs är ofta den enskilt största posten i hela offerten.
• Finns kanalisation redan? Ett tomrör eller en kabelstege som redan går ner till garaget är värt tiotusentals kronor. Leta efter den innan du prissätter.

Räkna om till mil, inte kilowatt

Styrelsen förstår inte ampere. De förstår mil. Ta ett garage där huvudsäkringen är 63 A, vilket motsvarar ungefär 43 kW trefas. Fastighetens övriga last toppar på 15 kW. Kvar till laddning: 28 kW.

Fördelat på 20 bilar som laddar samtidigt blir det 1,4 kW per bil. Under åtta nattimmar ger det 11 kWh, vilket för en normal elbil räcker till ungefär sex mil. Det är mer än de flesta kör en vardag. Och i praktiken laddar aldrig alla tjugo samtidigt: är det tio bilar igång får de 2,8 kW var, alltså drygt tolv mil per natt.

Skriv in den uträkningen i offerten. Den svarar på styrelsens riktiga fråga, som inte är "hur många kilowatt" utan "kommer jag hem med tom bil och vaknar med full".

Lastdelning över hela garaget, inte per laddbox

Det finns tre nivåer, och skillnaden i pris mellan dem är liten jämfört med skillnaden i vad de klarar.

• Statisk lastdelning — laddboxarna delar på en fast effekt som du ställer in vid driftsättning. Enkelt, billigt, men den fasta gränsen måste sättas så lågt att den håller även när tvättstugan går för fullt en januarikväll.
• Dynamisk lastbalansering — en mätare sitter på inkommande servis och rapporterar fastighetens totala uttag i realtid. Laddningen får använda allt som blir över upp till en satt gräns. Det här är det som gör att du kan sätta tjugo platser bakom en säkring som "inte räcker".
• Faslastbalansering — enfasladdande bilar snedbelastar. Utan fasbalansering kan en fas gå i taket medan de andra två står halvtomma, och skyddet löser ut trots att det finns effekt kvar.

Kravet du ska skriva i offerten är att lastdelningen ska omfatta hela anläggningen, inklusive framtida platser, och att mätningen ska ske på inkommande servis — inte bara på laddgruppen. En lastdelning som bara ser laddboxarna vet ingenting om att hissen just startade.

Personskydd och installation

Varje laddpunkt ska ha skydd mot både växelströms- och likströmsfel. I praktiken betyder det jordfelsbrytare typ A i kombination med ett DC-felskydd på 6 mA, som numera oftast sitter inbyggt i laddboxen. Kontrollera i produktbladet om det gör det — annars ska det in i gruppcentralen, och då kostar varje plats mer. Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 är den standard som gäller, och arbetet ska utföras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Att företaget finns i registret är en fråga styrelsen kommer att ställa, så lägg med organisationsnumret direkt.

Stamledning och kanalisation — det som kostar att göra om

Det här är hela poängen med etappindelningen. Arbetsmomentet "dra kabelstege längs garagets långsida" kostar ungefär lika mycket oavsett om du sedan hänger sex kablar eller tjugo i den. Bilning, brandtätning, genomföringar, ställningar och avstängning av parkeringsrader betalar du en gång — om du gör rätt.

Tre saker ska överdimensioneras i etapp ett, och bara tre:

1. Kanalisationen. Kabelstege eller rör hela vägen, till varje framtida plats. Full längd, full bredd.
2. Stamledningen från huvudcentral till garagecentral. Dimensionera för den huvudsäkring föreningen kan tänkas ha om tio år, inte den de har i dag. Skillnaden i kabelpris är några tiotusen; att gräva och bila om är fem gånger så mycket.
3. Gruppcentralen i garaget. Skåp med plats för alla framtida grupper, med huvudbrytare och mätning på plats från början.

Allt annat — laddboxar, slutkablar, gruppsäkringar — kan vänta. De blir dessutom billigare och bättre med tiden.

Individuell mätning och debitering

Föreningen köper elen och fakturerar vidare till den som laddat. Det förutsätter mätning per plats, och mätningen måste hålla när en medlem ifrågasätter en faktura. Kräv att laddboxen har en MID-godkänd energimätare om debiteringen ska ske per kWh — annars är du i en diskussion du inte kan vinna.

Två saker till som styrelsen bör ha med i beslutet:

• Backend och protokoll. Kräv OCPP i offerten. Det gör att föreningen kan byta betal- och driftsystem utan att byta hårdvara. Utan det är föreningen inlåst hos en leverantör i tio år, och abonnemangsavgiften per plats och månad är det som faktiskt kostar över tid.
• Prismodellen mot medlem. Ren kWh-debitering täcker elen men inte investeringen. Den vanliga lösningen är kWh-pris plus en fast månadsavgift per plats som täcker kapital, abonnemang och service. Hur föreningen ska hantera moms och redovisning av vidarefakturerad el är en fråga för föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor — ta upp den tidigt, den brukar bromsa beslutet mer än tekniken gör.

Det har funnits statliga stöd riktade till laddinfrastruktur i bostadsrättsföreningar. Villkor och nivåer har ändrats flera gånger. Kontrollera aktuellt läge hos Naturvårdsverket innan du räknar in ett bidrag i offerten, och skriv aldrig in ett bidrag som avdrag på totalsumman — lägg det som en separat rad med förbehåll.

Prisexempel: 20 platser i två etapper

Siffrorna nedan är ett exempel för ett garage med 60 meter mellan huvudcentral och garagecentral, betonggolv, befintlig kanalisation saknas. Alla belopp är exklusive moms. Ditt garage ser annorlunda ut — men strukturen på kalkylen är densamma.

Totalt för tjugo platser: 542 000 kr, alltså 27 100 kr per plats. Det är den siffran styrelsen kommer att jämföra med grannföreningens, och det är den enda siffran som är rättvisande.

Poängen med att visa båda kolumnerna är att förklara varför de sex första platserna kostar 53 000 kr styck. Gör du inte det kommer någon i styrelsen att räkna 318 000 delat med 6 och dra slutsatsen att du är dyr. Sätt raden "kostnad per plats vid full utbyggnad" i offerten, direkt under summan.

När det inte blir så billigt

Var ärlig om vad som kan fördyra. Ett garage i två plan med brandcellsgränser mellan planen, ett kulturmärkt hus där kabeldragning måste ske synligt, eller en föreningsanläggning där huvudsäkringen redan ligger i taket och elnätsföretaget kräver ny servis — då gäller inte kalkylen ovan. Skriv förbehållen i offerten och sätt en tydlig gräns för vad som ingår i projekteringen.

Frågorna styrelsen alltid ställer

Förbered svaren skriftligt och bifoga dem. En A4 med de här punkterna sparar dig två möten.

1. Vad händer om alla laddar samtidigt? Ingen får full effekt, alla får något, och ingen säkring löser ut. Visa mil-uträkningen.
2. Måste vi höja huvudsäkringen? Med dynamisk lastbalansering: normalt nej. Utan: nästan alltid ja. Och en höjning kostar både anslutningsavgift och högre fast nätavgift varje år.
3. Måste alla vara med och betala? Det är en föreningsfråga, inte en elfråga. Men visa vad det kostar per plats om bara de sex första betalar mot om alla tjugo delar på grundinvesteringen.
4. Vad kostar det om vi bygger ut om tre år? Svara med etapp 2-kolumnen, och skriv att priset på hårdvara indexeras.
5. Kan vi byta betalsystem sen? Ja, om ni kräver OCPP nu. Nej, annars.
6. Vem äger boxarna? Föreningen, om ni vill kunna byta leverantör. Bevakningen av det ska stå i avtalet, inte i ett mejl.
7. Vad säger försäkringsbolaget? Flera bolag har egna villkor för laddplatser i garage. Låt styrelsen kontakta sitt bolag innan beslut — det är deras jobb, men du ska påminna om det.
8. Vad ingår i service och vad kostar det per år? Ange en årlig kostnad per plats för drift, backend och support. Om du inte gör det gör konkurrenten det, och deras totalsumma ser bättre ut.

Håll dokumentationen samlad från första besöket

Ett BRF-projekt löper över månader och passerar minst tre personer i styrelsen. Platsbesökets mätvärden, fotona på elcentralen, föranmälan till elnätsföretaget, revisionsprotokollet och den slutliga anläggningsdokumentationen ska gå att hitta när styrelsen byts ut nästa vår. I OdinTask ligger platsbesök, offert, arbetsorder, egenkontroll och bilder på samma kundobjekt, så att etapp 2 kan offereras från det som faktiskt utfördes i etapp 1 — inte från vad någon minns.

Sammanfattning

Dimensionera mot vad bilarna faktiskt behöver per natt, inte mot laddboxarnas märkeffekt. Lägg kanalisation, stamledning och gruppcentral för full utbyggnad i etapp ett, och håll allt annat rörligt. Visa kostnad per plats i båda kolumnerna, annars räknar styrelsen fel åt dig. Och kräv OCPP och MID-mätning i skrift — det är de två raderna som avgör vad föreningen betalar om sju år.

Har du platsbesöket, offerten och etapp 2 i samma system slipper du börja om varje gång styrelsen byts. Du kan testa OdinTask gratis i 14 dagar — Administrator kostar 1 330 kr i månaden och varje montör 80 kr, så en normal elfirma med tre montörer landar på 1 570 kr i månaden.