Jordfelsbrytare: när krävs 30 mA – och när gäller undantag?

Kunden vill ha laddbox. Centralen är från 1978, ingen jordfelsbrytare i huset, och kunden vill helst inte betala för att "byta en massa annat samtidigt". Du står i pannrummet och ska avgöra vad som är krav, vad som är förbättring och vad du kan låta bli.

Frågan om 30 mA är en av de mest missförstådda i branschen. Inte för att reglerna är svåra, utan för att de finns på flera ställen i standarden och för att undantagen citeras oftare än de tillämpas rätt. Här är genomgången.

Vad 30 mA faktiskt skyddar mot

En jordfelsbrytare på 30 mA är förstärkt skydd — ett tillägg, inte ett felskydd i sig. Felskyddet är fortfarande automatisk frånkoppling via överströmsskyddet, med skyddsledare och skyddsutjämning som förutsättning. Jordfelsbrytaren fångar det som överströmsskyddet inte hinner med: strömmar som är för små för att lösa en säkring men stora nog att döda.

Storleksordningen är värd att ha i huvudet. Redan vid några tiotal milliampere genom kroppen blir det farligt vid längre exponering; en 10 A-säkring bryr sig inte förrän vid tiotals ampere. Där emellan ligger hela problemet, och det är i den luckan 30 mA arbetar.

Två saker följer av att det är ett tillägg. En jordfelsbrytare hjälper inte om skyddsledaren är avbruten. Och den ersätter inte kravet på att slingimpedansen ska vara låg nog för att skyddet ska lösa i tid. Sätter du dit en jordfelsbrytare på en anläggning med tveksam jordning har du inte löst grundproblemet — du har lagt ett plåster på det.

Var 30 mA krävs

Kraven kommer från olika kapitel i elinstallationsreglerna. Grundkravet ligger i kapitel 41, och del 7 lägger på fler krav för särskilda utrymmen.

Två detaljer att kontrollera i den utgåva du arbetar efter. Strömgränsen för uttagskravet har historiskt gått vid 20 A och har i nyare utgåvor höjts — slå upp vilken gräns som gäller hos dig. Och belysningskretsar i bostäder har tillkommit som krav i senare utgåvor. Båda är typiska saker där en elektriker går på minnet från utbildningen och ligger en utgåva efter.

Undantagen — smalare än ryktet

Undantagen finns, men de är inte en fribiljett. Standarden tillåter i huvudsak tre spår:

• Uttag som matar en bestämd apparat på fast plats. Klassikern är frysen i garaget. Uttaget ska vara avsett och märkt för just den apparaten — inte ett vanligt uttag som råkar ha en frys i sig i dag.
• Lokaler där bara fackkunniga eller instruerade personer har tillträde. Industri, ställverksrum, teknikutrymmen. Inte ett garage i en villa och inte ett soprum i en förening.
• Kretsar där ett oplanerat bortfall skulle skapa större risk än det avvärjer. Larm, kylkedja, viss processutrustning. Här är det oftast bättre att lösa det med selektivitet eller separat matning än med undantag.

I en bostad är utrymmet i praktiken litet. Väljer du ändå att utnyttja ett undantag måste du kunna visa en bedömning. Så här ser den ut när den håller:

1. Vad undantaget gäller: krets, uttag, position i centralen, märkning.
2. Vilket krav du avviker från, med kapitelhänvisning och utgåva.
3. Varför — konkret skäl, inte bekvämlighet eller kostnad ensamt.
4. Riskbedömningen: vem som kan komma i kontakt med utrustningen, hur ofta, i vilken miljö, och vad som gör risken acceptabel.
5. Kompenserande åtgärder: märkning på uttaget, låst utrymme, dedikerad krets, instruktion till innehavaren.
6. Vem som beslutat — elinstallatör för regelbedömning, namn och datum — och att det förts in i anläggningsdokumentationen som kunden får.

En halv A4. Det som inte fungerar är ett undantag som bara finns som en muntlig överenskommelse med kunden.

Typ AC, A, F och B

Att välja rätt märkfelström är halva jobbet. Andra halvan är att välja rätt typ, alltså vilken sorts felström brytaren över huvud taget känner av. En typ A ser inte en ren likströmsfelström — den blir blind, inte larmande.

Laddbox

Vid laddning av elfordon kan felströmmen bli ren likström, och då stannar en typ A. Standarden löser det på två sätt, och båda är godkända: antingen en typ B framför laddpunkten, eller en typ A i kombination med utrustning som bryter vid likströmsfel på 6 mA. De flesta moderna laddboxar har den 6 mA-detekteringen inbyggd — då räcker typ A i centralen.

Kontrollera i laddboxens installationsanvisning vad tillverkaren kräver. Där står svaret, och tillverkarens anvisning är dessutom det du hänvisar till i egenkontrollen. Typ B kostar mångdubbelt mot typ A, så det är värt de två minuterna.

Frekvensomriktare och värmepumpar

Trefasiga frekvensomriktare producerar jämn likström vid fel. Där krävs typ B, och det gäller även om omriktaren sitter i en värmepump eller en fläkt. Enfasiga omriktare klarar sig ofta med typ F.

Det andra problemet med omriktare är inte fel utan normal drift: EMC-filtren läcker ström till jord hela tiden. Läckströmmen är fullt normal men adderas i jordfelsbrytaren. Tumregeln är att hålla summan av de normala läckströmmarna under omkring en tredjedel av märkfelströmmen — alltså cirka 10 mA på en 30 mA-brytare. Ligger du över får du en brytare som löser ut i regn eller när flera apparater startar samtidigt, och kunden ringer dig varannan vecka.

Selektivitet: dela upp innan kunden gör det åt dig

En central jordfelsbrytare framför hela huset är billigast och sämst att leva med. Ett fel i utebelysningen släcker frysen, larmet och routern. Praktiska riktvärden:

• Högst tre till fyra grupper per 30 mA-brytare i bostad.
• Egna jordfelsbrytare eller kombiautomater för utomhus, laddbox, golvvärme och verkstad.
• Uppströms används selektiv brytare med högre märkfelström och tidsfördröjning, till exempel 300 mA av S-typ, om två nivåer behövs. Två vanliga 30 mA i serie ger ingen selektivitet — båda löser.
• Kombiautomat per grupp ger bästa felsökningen: du ser direkt vilken grupp som är sjuk.

Räkneexempel: komplettera en central från 1978

Villa, 12-gruppers central, skyddsledare finns fram till uttagen, ingen jordfelsbrytare. Antaganden: debiterbart timpris 795 kr/h exkl. moms, moms 25 procent, nettopriser enligt exemplet nedan. Använd din egen prislista — materialpriser rör sig.

Alternativ A — en central jordfelsbrytare, 4-polig 40 A / 30 mA typ A

• Material: brytare 1 350 kr, kablage och skena 250 kr = 1 600 kr
• Montage och omkoppling: 3 h × 795 = 2 385 kr
• Isolationsmätning och felsökning av läckströmmar: 1,5 h × 795 = 1 193 kr
• Summa exkl. moms: 5 178 kr. Inkl. moms: 6 473 kr.
• Arbetskostnad inkl. moms: 4,5 h × 795 × 1,25 = 4 472 kr. ROT-avdrag 30 procent av arbetskostnaden = 1 342 kr.
• Kunden betalar: 5 131 kr.

Alternativ B — kombiautomater på de åtta grupper som kräver skydd

• Material: 8 kombiautomater × 780 kr = 6 240 kr, plus skena och plint 300 kr = 6 540 kr
• Montage: 5 h × 795 = 3 975 kr
• Summa exkl. moms: 10 515 kr. Inkl. moms: 13 144 kr.
• Arbetskostnad inkl. moms: 5 × 795 × 1,25 = 4 969 kr. ROT-avdrag 30 procent = 1 491 kr.
• Kunden betalar: 11 653 kr.

Skillnad: cirka 6 500 kr. Det är den siffran kunden ser. Det du ska skriva i offerten är vad de 6 500 kronorna köper — att ett jordfel i garaget inte släcker frysen, och att en framtida felsökning tar en timme i stället för tre. Presenterat som två prissatta alternativ med den förklaringen väljer fler kunder B än man tror.

ROT-avdraget är 30 procent av arbetskostnaden och gäller inte material. Taket per person och år ändras mellan budgetår — kontrollera aktuella regler och belopp hos Skatteverket innan du räknar hem det åt kunden.

När en jordfelsbrytare inte är rätt åtgärd

Det här är det svåra samtalet, och det är värt att ta. I en anläggning där gruppledningarna saknar skyddsledare gör en jordfelsbrytare mycket mindre nytta än kunden tror — den kan lösa vid beröringsfel, men det finns ingen ledare som för felströmmen till jord vid ett isolationsfel i en apparat. Samma sak där PEN-ledaren fortfarande är gemensam i gruppledningen: en jordfelsbrytare kan inte fungera bakom en punkt där skyddsledare och neutralledare inte är separerade.

Då är svaret inte en brytare för 1 350 kr. Det är att dokumentera vad du hittade, förklara vad som faktiskt krävs — ny gruppledning, uppdelning till TN-S, i vissa fall ny central — och lämna en offert på det. Att sätta dit skyddet ändå och skriva "utfört" är sämre än att inte göra något, för nu tror kunden att huset är skyddat.

Dokumentera medan du står där

Oavsett vilket alternativ kunden väljer ska tre saker finnas kvar när du åkt: testprotokollet med utlösningstid vid märkfelströmmen och vid fem gånger märkfelströmmen, en uppdaterad gruppförteckning som visar vad varje brytare skyddar, och — om du utnyttjat ett undantag — den sexpunktsbedömning som beskrevs ovan.

Skrivs det på plats tar det tio minuter. Skrivs det på kvällen blir det ofullständigt, och om två år är det ingens minne som gäller utan bara papperet. Har du mallen i mobilen, med fälten för mätvärden och en ruta för avvikelser, blir protokollet klart innan bilen lämnar adressen och kunden får det samma dag. Vill du sätta upp det arbetssättet kan du testa OdinTask gratis i 14 dagar och bygga din egen mall för jordfelsbrytartest och avvikelser.