Elsäkerhet vid arbete: femstegsmetoden steg för steg

De flesta som får ström i sig gör det i en anläggning som skulle vara spänningslös. Inte i den de visste var spänningssatt. Femstegsmetoden är hela svaret på varför, och den tar åtta minuter att gå igenom ordentligt. Här är stegen, vem som svarar för vad, och de fel som återkommer i varenda utredning.

Femstegsmetoden i korthet

Metoden kommer från standarden för skötsel av elektriska anläggningar, SS-EN 50110-1, och används i Sverige genom elsäkerhetsanvisningarna (ESA). Stegen ska göras i ordning, och ordningen är inte förhandlingsbar:

1. Bryt. Frånskilj anläggningsdelen från alla matningar.
2. Lås och skylta. Spärra mot återinkoppling och märk upp.
3. Spänningsprova. Kontrollera att anläggningsdelen verkligen är spänningslös.
4. Jorda och kortslut. Vid högspänning alltid, vid lågspänning när det finns risk för återmatning.
5. Avskärma. Skydda mot intilliggande spänningsförande delar.

Det vanligaste sättet att göra fel är att kasta om steg 2 och 3, eller att hoppa över steg 2 helt "eftersom jag står vid centralen". Det är just den situationen som ger olyckorna: någon annan behövde ström, såg en bruten brytare utan lås och slog till den.

Steg 1: Bryt

Bryt allpoligt, alla matningar. Frågan du ska ställa högt innan du bryter är: hur många håll kan det komma spänning från? Vanliga svar som glöms bort är solcellsanläggning, reservkraft eller elverk, batterilager, UPS, matning från annan central via en slinga, styrspänning som kommer utifrån, och kondensatorbatterier som fortfarande är laddade.

Se till att du har ett synligt eller på annat sätt säkerställt brytavstånd. En kontaktor eller ett halvledarrelä är inte en frånskiljare. En huvudbrytare med tydlig lägesindikering är det. Vet du inte om apparaten uppfyller kravet på frånskiljning: läs på apparaten eller ta den ur bruk som frånskiljningspunkt.

Ansvarig: den som utsetts till elsäkerhetsledare för arbetet leder och svarar för att stegen genomförs. Vem som får manövrera i anläggningen bestäms av anläggningsinnehavarens driftinstruktion — i större anläggningar av en driftansvarig eller kopplingsansvarig. Roller och benämningar skiljer sig mellan olika ESA-versioner och anläggningar, så läs innehavarens instruktion innan du utgår från vanan från förra jobbet.

Steg 2: Lås och skylta

Lås med personligt hänglås. Personligt betyder att det finns exakt en nyckel och att den ligger i montörens ficka — inte på en spik i skåpet, inte hos arbetsledaren. Arbetar flera personer på samma frånkoppling används en låsbygel så att varje person sätter sitt eget lås, och den sista som tar bort sitt lås är den som avslutar arbetet.

Skylten ska ange att arbete pågår, vem som utfört frånkopplingen, datum och telefonnummer. En anonym skylt går att ignorera; en skylt med ett namn och ett nummer ringer man till.

Går brytaren inte att låsa — det gäller många äldre dvärgbrytare — finns spärranordningar att klicka på. Går inte det heller, ta ut säkringarna, lås dosluckan eller lås hela rummet, och skriv i arbetsordern vad du gjorde i stället. Det som inte fungerar är att lita på att ingen rör den.

Ansvarig: varje person som arbetar sätter sitt eget lås. Elsäkerhetsledaren kontrollerar att det är gjort innan arbetet påbörjas.

Steg 3: Spänningsprova

Provning ska ske på arbetsstället, inte vid brytaren, och på alla ledare — mellan varje ledarpar och mellan varje ledare och jord. Neutralledaren ska provas, inte antas vara ofarlig; vid ett avbrott i PEN-ledaren kan neutralen ligga på farlig spänning.

Använd en tvåpolig spänningsprovare avsedd för ändamålet, med rätt kategorimärkning för mätplatsen. Och använd trestegsmetoden: prova provaren på en känd spänningskälla, prova anläggningen, prova provaren igen. Ett instrument som gick sönder mellan test ett och test två har du då upptäckt.

Vanliga fel vid spänningsprovning

• Enpolig fasprovare som enda bevis. Den visar fas mot jord genom din kropp och kan visa fel i skor med gummisula, i en stege eller i en torr miljö. Den duger för att peka ut fas, inte för att fastställa spänningslöshet.
• Multimeter med hög ingångsimpedans. Den plockar upp kapacitivt inkopplad spökspänning från parallella kablar och visar 60–90 V på en ledare som är helt död. Resultatet blir att montören slutar tro på mätaren. Använd provare med last, eller lastfunktion på instrumentet.
• Provning bara mellan L och N. Missar helt att L kan ligga mot jord via ett fel.
• Provning på fel sida av en brytare. Ger spänningslöst tack vare brytaren, inte tack vare frånskiljningen.
• Bara en fas provad i ett trefassystem. Klassiker vid motorutrustning med styrsäkringar.
• Instrument med urladdat batteri. Ett instrument som visar noll för att det är dött ser exakt likadant ut som spänningslöst. Därför trestegsmetoden.
• Ingen ny provning efter avbrott. Har arbetet stått stilla över lunchen, eller har någon annan varit vid centralen, provar du om.

Ansvarig: elsäkerhetsledaren, eller den elsäkerhetsledaren utsett och som har kompetens för mätplatsens kategori.

Steg 4: Jorda och kortslut

Vid högspänning är detta obligatoriskt och görs med godkänd jordningsutrustning, dimensionerad för anläggningens kortslutningsström. Vid lågspänning behövs det när det finns risk för återmatning eller uppladdning: solceller, elverk, batterilager, långa parallellförlagda kablar, kondensatorbatterier.

Jordning ska ske från anläggningens jord ut mot arbetsstället i den ordning som anläggningsinnehavarens instruktion anger, och jordningsutrustningen ska vara okulärt kontrollerad före användning. En jordningsapparat med skadad lina är inget skydd, den är falsk trygghet.

Ansvarig: elsäkerhetsledaren beslutar och kontrollerar. På högspänning krävs särskild utbildning för den som utför momentet.

Steg 5: Avskärma

Steget som glöms mest. Du har gjort din del spänningslös, men bredvid sitter skenan som fortfarande är på. Skärma av med isolerande skärmar, mattor eller kapor, märk upp gränsen och gå igenom med alla på plats var den går. Fysisk avgränsning slår instruktioner: en person som lutar sig in efter en tappad skruv läser ingen skylt.

Är avskärmning inte möjlig ska arbetet i stället planeras som arbete nära spänning med de krav som gäller för det — avstånd, tillsyn och särskild utbildning.

Ansvarig: elsäkerhetsledaren, som också ska hålla den genomgång på plats där alla får veta var gränsen går.

Arbetsordningen på en A4

Det här är sidan montören går igenom före varje frånkoppling. Kvittera med initialer, den tar mindre än en minut när ordningen sitter.

Rad 6 är minst lika viktig som rad 1. Återinkoppling ska ske i omvänd ordning, med kontroll av att ingen är kvar i anläggningen och att alla jordningar är borttagna. Den som satte sitt lås är den som tar bort det — aldrig någon annan, aldrig med bultsax "för att han hade gått hem".

Utrustning per montör och vad den kostar

Skyddsutrustningen är personlig. Delade lås fungerar inte, eftersom hela poängen är att nyckeln sitter i fickan på den som är i anläggningen.

• Tvåpolig spänningsprovare med rätt kategorimärkning
• Personligt hänglås, ett nyckelknippe
• Låsbygel och spärrar för dvärgbrytare och huvudbrytare
• Varselskyltar med plats för namn och nummer
• Isolerade verktyg för 1 000 V enligt IEC 60900
• Isolerhandskar där arbetsmetoden kräver det — klass 00 för 500 V och klass 0 för 1 000 V arbetsspänning
• Ljusbågsskyddande kläder och visir där riskbedömningen kräver det

Räkna med ungefär 3 250 kr per montör för provare, lås, spärrar, skyltar och isolerat verktygsset — kolla mot din grossist, priserna varierar. Skrivet av på tre år blir det cirka 1 080 kr per montör och år, alltså runt 90 kr i månaden.

Vad metoden kostar i tid – och varför den ändå ska ligga i timpriset

Här är den obekväma delen. Femstegsmetoden gjord ordentligt tar cirka 8 minuter. Med tre frånkopplingar per dag och 215 arbetsdagar blir det 645 tillfällen, alltså 86 timmar per montör och år. Med en självkostnad på 480 kr per timme blir det 41 280 kr per montör och år. Plus utrustningen: totalt cirka 42 360 kr.

Fördelat på 1 400 debiterbara timmar är det drygt 30 kr per debiterad timme. Ligger de trettio kronorna inte i ditt timpris betalar du dem ur vinsten — och det är där frestelsen att korta stegen kommer ifrån. Den frestelsen löser du inte med utbildning. Du löser den med prissättning och med att arbetsledningen aldrig tidsätter ett jobb så snävt att femstegsmetoden inte får plats.

Ett undantag värt att nämna: arbete med spänning (AMS) är en egen, reglerad arbetsmetod med särskild utbildning, särskild utrustning och särskilda instruktioner. Den finns för situationer där frånkoppling inte är möjlig — inte som genväg när frånkoppling är obekväm. Använd den aldrig som tidsbesparing.

Gör stegen till en vana, inte till en pärm

En arbetsordning som ligger i en pärm på kontoret finns inte. Skriv ut A4:an, laminera den och sätt den i varje servicebil och i varje verktygsväska. Gå igenom den muntligt vid varje uppstart under en månad, sedan sitter den. Ska den dessutom vara spårbar — vem som var elsäkerhetsledare, vilka som kvitterade, vilken tid frånkopplingen skedde — lägg den som en checklista i mobilen kopplad till arbetsordern, så följer den med jobbet i stället för att bli ett papper som försvinner. Vill du prova att köra riskbedömning, femstegskvittens och egenkontroll på samma ställe som schema och tidrapport kan du öppna ett konto och testa gratis i 14 dagar.