Elinstallationsarbete: vad räknas – och vem får utföra det

Kunden frågar om lärlingen får byta uttaget. Grannen har hört att man får göra det själv. Och din nya montör undrar varför han inte får koppla in spisen ensam när han gjorde det på förra jobbet. Gränsen är inte flytande — den är bara sällan uttalad. Här är den, med tjugo vanliga moment i klartext.

Vad elinstallationsarbete faktiskt betyder

Elsäkerhetslagen definierar elinstallationsarbete i fyra delar. Förenklat handlar det om att utföra, ändra eller reparera en elinstallation; att fast ansluta elektrisk utrustning till en elinstallation; att koppla loss fast ansluten utrustning; samt att utföra, ändra eller reparera elektrisk utrustning som ingår i en elinstallation.

Två ord bär hela definitionen. Fast — anslutning med stickpropp är inte fast anslutning, och därför inte elinstallationsarbete. Ingår i — en lös apparat ingår inte i elinstallationen, en fast monterad styrutrustning gör det.

Följdregeln är den viktiga för dig som driver företag: ska arbetet utföras på någon annans anläggning måste företaget vara registrerat hos Elsäkerhetsverket, ha ett egenkontrollprogram och ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad knuten till verksamheten. Kunder kan slå upp dig i Elsäkerhetsverkets register "Kolla elföretaget". Allt fler beställare gör det, och kommunala upphandlingar kontrollerar det rutinmässigt.

Auktorisation A och AL – och vad de inte betyder

Auktorisation är knuten till en person, inte till ett företag. Det finns i huvudsak två nivåer att hålla reda på i vardagen:

• A – fullständig auktorisation. Omfattar alla elanläggningar och all elektrisk utrustning, alltså även högspänning.
• AL – auktorisation för lågspänning. Omfattar lågspänningsanläggningar och lågspänningsutrustning. Räcker för de allra flesta installationsföretag som arbetar i bostäder, butiker och kontor.

Utöver dessa finns begränsade auktorisationer för avgränsade typer av arbeten. Vilka som gäller och vilken utbildning och praktik som krävs för respektive nivå framgår hos Elsäkerhetsverket — kontrollera aktuella krav där i stället för att lita på hur det såg ut i det gamla behörighetssystemet, som ersattes när elsäkerhetslagen trädde i kraft 2017.

Det viktigaste missförståndet: auktorisation ger dig inte rätt att bedriva verksamhet, och företagsregistrering ger inte dig personligen rätt att göra vad som helst. Det krävs båda delarna. Ett registrerat företag utan verksam elinstallatör för regelefterlevnad är inte lagligt. En auktoriserad elinstallatör som arbetar på annans anläggning genom ett oregistrerat företag är det inte heller.

Så får icke-auktoriserad personal arbeta

Här ligger den vanligaste feltolkningen. Många tror att bara auktoriserade får utföra elinstallationsarbete. Så är det inte. Personal utan auktorisation får utföra elinstallationsarbete under förutsättning att fyra saker är uppfyllda samtidigt:

1. Arbetet utförs inom ett företag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket för den typen av arbete.
2. Personen omfattas av företagets egenkontrollprogram.
3. Arbetet sker under överinseende av en auktoriserad elinstallatör.
4. Elinstallatören har bedömt att personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet för just det arbetet.

Punkt 4 är den som fallerar vid tillsyn. Att "ha bedömt" betyder att det ska finnas något skriftligt: vem som är bedömd, för vilka arbetsuppgifter, av vem och när. En lista med namn och kryss räcker gott, men den ska finnas och vara uppdaterad när ni anställer.

Vad överinseende innebär i praktiken

Överinseende är inte att stå bredvid. Det är inte heller att finnas på lönelistan. Det som ska fungera är: elinstallatören känner till vilka arbeten som pågår, har fastställt hur de ska utföras och kontrolleras, är anträffbar under arbetet, och följer upp resultatet genom stickprov och genomgång av kontrollprotokoll. Kan din elinstallatör inte svara på vilka jobb som rullar i dag är överinseendet en pappersprodukt.

Skriv in i egenkontrollprogrammet hur ofta uppföljning sker, vilka arbeten som alltid kräver att elinstallatören kopplas in före start, och hur montören larmar när något avviker från det planerade. Det tredje är i praktiken det som gör skillnad på ett dåligt jobb och ett bra.

Tjugo moment – och vem som får göra vad

Tabellen nedan är avsedd att sitta uppsatt i fikarummet. "Registrerat företag" betyder auktoriserad elinstallatör eller personal som arbetar under överinseende enligt villkoren ovan.

Vad kunden får göra själv – och var gränsen faktiskt går

Elsäkerhetsverket publicerar en lista över vad en privatperson får göra i sin egen anläggning. Där finns bland annat att byta trasiga stickproppar och skarvsladdar, byta lamphållare, montera lampor som ansluts med stickpropp, byta säkringar och återställa jordfelsbrytare. Läs listan på elsakerhetsverket.se innan du hänvisar en kund till den, för gränsen är snävare än de flesta tror och den har flyttats i takt med regeländringar.

Två saker att säga till kunden. För det första: att något får göras av en privatperson betyder inte att det får göras hur som helst — arbetet ska vara fackmässigt utfört och materialet ska vara avsett för ändamålet. För det andra: innehavaren av anläggningen ansvarar för att den är säker. Har grannen kopplat in något som brinner är det inte grannen försäkringsbolaget vänder sig till.

Och en anmärkning som sparar dig diskussioner: en privatpersons eget arbete ger inte rätt till ROT-avdrag, eftersom avdraget bara omfattar arbetskostnad hos ett företag med F-skatt. Kunden som "sparar" på att göra själv sparar alltså mindre än hen tror på jobb där ROT annars hade gällt.

Räkna på överinseendet

Överinseende kostar tid, och den tiden ska ligga i timpriset. Ett räkneexempel med sex montörer:

• Elinstallatören lägger 30 minuter per montör och vecka på planering, stickprov och genomgång av protokoll.
• Det blir 3 timmar per vecka, och över 46 arbetsveckor 138 timmar per år.
• Med en internkostnad på 620 kr per timme: 138 × 620 = 85 560 kr per år.
• Per montör: 14 260 kr per år, alltså knappt 1 190 kr i månaden.
• Fördelat på 6 montörer × 1 400 debiterbara timmar = 8 400 timmar blir det drygt 10 kr per debiterad timme.

Tio kronor i timmen är priset för att fem montörer utan auktorisation ska kunna arbeta självständigt och lagligt. Sätt det mot alternativet: att bara auktoriserad personal får utföra arbetet, vilket i praktiken betyder att du inte kan växa. Räkna om exemplet med dina egna siffror — särskilt om din elinstallatör också går ute i produktion, för då är kostnaden högre än du tror eftersom uppföljningstiden tas från debiterbar tid.

När det är fel att växla ner till outbildad personal

Ärlighet på den här punkten gör resten trovärdigt. Det finns arbeten där du inte ska låta någon utan auktorisation gå ensam, oavsett vad reglerna formellt tillåter. Arbete i eller nära spänningsförande delar. Anläggningar med reservkraft eller solceller där återmatning kan ske. Centraler i äldre nollade system. Alla arbeten som kräver samordning med nätägare eller föranmälan. Och första gången någon gör ett moment över huvud taget — då går elinstallatören eller en erfaren montör med, hela vägen till kontrollprotokollet.

Motsatsen är också sann. Att låta en auktoriserad elinstallatör byta uttag hela dagarna är dyrt och gör ingen säkrare. Kompetensmatrisen finns för att styra rätt person till rätt jobb, inte för att bevisa någonting för en myndighet.

Så håller du ordning på det utan pärmar

Det som ska gå att visa upp vid tillsyn är egenkontrollprogrammet, kompetensbedömningarna, vem som var elsäkerhetsledare och kontrollprotokollen för utförda arbeten. Det är samma information som ditt kalkylunderlag och din fakturering vilar på, så det finns ingen anledning att ha dem på två ställen. Har du kompetensmatrisen kopplad till schemat ser du direkt om personen du bokat på gruppcentralbytet på torsdag faktiskt är bedömd för det, i stället för att upptäcka det klockan sju på morgonen. Vill du testa hur det fungerar när kompetenser, checklistor och protokoll hänger ihop med jobben kan du starta en kostnadsfri provperiod och lägga in ditt eget egenkontrollprogram som mall.