Täckningsbidrag per jobb: formeln och nivån du behöver

Täckningsbidrag per jobb är vad ett enskilt uppdrag lämnar kvar när du dragit bort allt som jobbet faktiskt drog med sig. Formeln är: TB = fakturerad intäkt exkl. moms − material och förbrukning − lönekostnad för nedlagda timmar inkl. arbetsgivaravgifter − restid och fordonskostnad − svinn och kassation. ÄTA räknas in på båda sidor: både det du fakturerade extra och de timmar och det material som ÄTA:n kostade dig. Kvar blir kronorna som ska täcka lokal, bilar, försäkringar, admin, system och till slut vinst. Räknar du inte per jobb ser du bara årsresultatet, och då vet du att något läckte men inte var.

Formeln, rad för rad

Skilj på två saker. Rörliga kostnader följer jobbet — de uppstår bara för att jobbet blev av. Fasta kostnader (omkostnader) finns oavsett: lokalhyra, leasing, försäkringar, bokföring, ägarens och kontorets löner. Täckningsbidrag drar bara bort de rörliga. Det är hela poängen: TB visar vad jobbet bidrar med till att bära resten av firman.

• Intäkt exkl. moms. Arbete + debiterat material + framkörning + eventuell ÄTA. Räkna på fakturabeloppet före ROT-avdrag — se avsnittet om ROT nedan.
• Material och förbrukning. Din inköpskostnad netto efter avtalsrabatt, inte listpriset och inte det du fakturerade. Ta med förbrukningsmaterial: klammer, kabelskor, borr, silikon, tejp.
• Timmar. Alla nedlagda timmar, inte de debiterade. Lönekostnad per timme = grundlön × 1,12 (semesterersättning enligt semesterlagen) × 1,3142 (arbetsgivaravgift 31,42 % — kontrollera aktuell nivå hos Skatteverket, den är lägre för vissa åldersgrupper).
• Restid och fordon. Restidstimmarna till lönekostnad plus milkostnaden. Ta bara med den rörliga delen av bilen — drivmedel, däckslitage, service. Leasing och försäkring är fasta och hör inte hit.
• Svinn och kassation. Kabelstumpar, felbeställt, det som blev kvar i bilen och aldrig kom tillbaka till lagret, omgjort arbete efter en anmärkning.

TB, TG och TB per debiterad timme

Tre tal, tre olika frågor:

• TB i kronor — vad jobbet lämnade kvar.
• Täckningsgrad (TG) = TB ÷ intäkt. Bra för att jämföra jobb av olika storlek.
• TB per debiterad timme = TB ÷ debiterade timmar. Det här är det tal som styr firman, för din verkliga flaskhals är timmar — inte omsättning.

Ett räknat serviceuppdrag

Byte av central i villa. En montör, två besök (mätning och montage).

Täckningsgrad: 5 842 ÷ 16 240 = 36 %. TB per debiterad timme: 5 842 ÷ 12 = 487 kr. Materialpåslaget var 6 200 ÷ 4 350 = 43 %, vilket bidrog med 1 850 kr — nästan en tredjedel av hela TB:t. Det är värt att lägga märke till.

Notera också de 2,5 timmarna. Du debiterade 12, du lade 14,5: mätbesöket, samtalet med kunden om placeringen, egenkontrollen, ivägskickandet av fakturan. De timmarna kostade 875 kr i lönekostnad och syns ingenstans på fakturan. Räknar du TB på debiterade timmar i stället för nedlagda får du 6 717 kr och tror att du tjänade 15 % mer än du gjorde.

Jobbet som kändes intensivt var det som gick back

Ta samma montör, samma vecka, men fyra små serviceutryckningar i stället. Debiterad tid 1,5 h per utryckning, 795 kr/h, litet material. Intäkt per utryckning: 1 193 + 300 kr material = cirka 1 493 kr. Men verkligheten per utryckning är 1,5 h på plats, 0,8 h restid, 0,4 h admin och felsökning i efterhand = 2,7 h × 350 kr = 945 kr, plus material netto 210 kr och 90 kr fordon. TB blir 248 kr per utryckning, och 165 kr per debiterad timme.

Fyra sådana på en dag känns som en produktiv dag. De genererade cirka 6 000 kr i fakturering och ungefär 990 kr i täckningsbidrag — mot centralbytets 5 842 kr. Dagen var full, telefonen gick varm, och firman gick back mot sina fasta kostnader. Det är därför man mäter per jobb i stället för att lita på magkänslan: känslan mäter aktivitet, TB mäter bidrag.

Mönstret upprepar sig. De jobb som förstör TB är nästan alltid de med hög andel restid och odebiterad admin per debiterad timme — små utryckningar, jobb långt bort, jobb där kunden ringer sju gånger. Fixen är sällan att jobba fortare. Den är framkörningsavgift, minimidebitering (många firmor lägger den på 1,5–2 h), ruttplanering så flera besök hamnar samma dag, eller ett medvetet beslut att inte ta jobbtypen alls.

Vilken TB-nivå per debiterad timme behöver du?

Svaret är inte en branschsiffra. Det är din egen division: fasta kostnader per år ÷ debiterade timmar per år. Det ger nollpunkten. Allt över den är vinst.

Räkna de debiterbara timmarna ärligt. Ett normalår är cirka 2 000 timmar. Dra bort fem veckors semester (200 h), helgdagar (cirka 90 h) och sjukdom, utbildning och certifieringar (cirka 60 h) — kvar cirka 1 650 närvarotimmar per montör. Debiteringsgraden i en verklig servicefirma landar oftast på 70–80 %, sällan högre. Det ger ungefär 1 200–1 300 debiterade timmar per montör och år. Räknar du med 1 600 bygger du hela kalkylen på timmar som inte finns.

Siffrorna ovan är exempel för att visa metoden, inte facit — byt ut dem mot dina egna. Men mönstret stämmer nästan alltid: enmansfirman behöver högst TB per timme, eftersom hela din lön ligger i den fasta kolumnen och ska bäras av bara dina egna timmar. Ju fler montörer som debiterar mot samma kontor och samma lokal, desto lägre nollpunkt. Det är den enda riktiga skalfördelen i branschen — och den försvinner i samma sekund som du anställer ytterligare en administratör utan att lägga till debiterade timmar.

En användbar tumregel för en firma med anställda montörer: ligger du under cirka 400 kr TB per debiterad timme ska du titta noga på jobbmixen. Ligger du under 300 kr är det ett akut problem, oavsett hur bra omsättningen ser ut.

Fyra fel som gör TB-kalkylen värdelös

• Du räknar bruttolön i stället för lönekostnad. 235 kr i timmen blir cirka 346 kr när semesterersättning och arbetsgivaravgift är med. Underskattar du med 30 % ser varje jobb lönsamt ut.
• Du använder listpris på material. Kalkylen ska bygga på din nettokostnad efter avtalsrabatt. Importerar du leverantörens prisfil får du rätt tal automatiskt; skriver du av från fakturan för hand får du fel tal ibland.
• Du glömmer ÄTA-kostnaden. ÄTA som faktureras men vars timmar aldrig registreras ser ut som ren vinst. Är den oregistrerad och ofakturerad är den ren förlust.
• Du drar ROT från intäkten. Det gör den inte. Se nedan.

ROT påverkar inte täckningsbidraget

Det här är det vanligaste räknefelet. ROT-avdraget är 30 % av arbetskostnaden med ett årligt tak per person som delas med RUT (kontrollera aktuellt belopp hos Skatteverket). Kunden betalar sin del, du begär resten från Skatteverket via begäran om utbetalning. Du får hela arbetskostnaden — den är bara uppdelad på två betalare.

Din intäkt i TB-kalkylen är alltså arbete + material exkl. moms före ROT. Drar du av ROT från intäkten men behåller kostnaderna intakta skjuter du bort 30 % av arbetsintäkten och får ett TB som ser katastrofalt ut. Det ROT däremot påverkar är likviditeten: Skatteverkets del landar senare på kontot än kundens.

Räknar du i ett system som gör ROT-avdraget i offerten och sedan genererar husarbetes-XML:en till Skatteverket — vilket OdinTask gör — hålls de två talen isär av sig själva. Nedlagda timmar kommer från stämpelklockan, materialet från prisfilen och ÄTA:n från jobbkortet, så TB per jobb räknas på det som verkligen hände i stället för på det du kom ihåg när du skrev fakturan.

Gör så här på tisdag

1. Ta de fem senast avslutade jobben. Inte de bästa — de fem senaste.
2. Räkna TB, TG och TB per debiterad timme på varje, enligt formeln överst.
3. Räkna din egen nollpunkt: fasta kostnader ÷ debiterade timmar per år.
4. Sortera de fem jobben efter TB per debiterad timme och titta på det sämsta. Vad var det för jobbtyp, hur långt bort, hur mycket odebiterad tid?
5. Ändra en sak i priset eller reglerna för just den jobbtypen. Framkörning, minimidebitering, materialpåslag eller ett vänligt nej.

Gör om det varje kvartal. Kostnaderna för material och löner rör sig snabbare nu än de gjorde före 2024, och en tumregel du satte då stämmer inte längre. Årsredovisningen berättar att pengarna försvann. TB per jobb berättar var.